Träning och tänder
Det blev ett bra samtal igår till slut. Inte nåt som jag vill höra, men lugnt. Synd att det ska behöva bli så tråkigt först.
Idag sprang jag av mig känslor. Utan träningen skulle jag inte veta vad jag skulle ta mig till. Träningen har verkligen blivit en säkerhetsventil. Jag försöker göra mitt bästa och har nu börjat träna lite löpteknik för att kunna springa fortare i backar, och för att orka mer.
Däremot känns det som om annat i livet går emot mig. Nu har tex en tand gått sönder och jag ser att det kommer att bli ett stort jobb. Ser sprickan och vet att jag kommer att förlora tanden. Jäkla skit. Tur jag har tandvårdsförsäkring i alla fall! Dessutom har jag en känsla att C är kär i någon, kan det vara E? Han kommer aldrig att erkänna, men jag vet på nåt sätt. Ska släppa det. Ska släppa min svartsjuka, även om jag kommer att dö lite när han talar om att han träffat någon. Även om han kommer att ljuga länge om det. Så klart.