Det fixar sig kanske

Men jag blir så himla arg ibland! Idag fick jag ett mess där C skrev att han skulle komma förbi och säga hej, och undrade om det var ok för mig. Jag frågade om han redan pratat med barnen och så klart hade han det. Jag fattar inte, vi har ju pratat om att vi ska prata med varandra först, men det fattar inte C. Han pratade med L och M igår och sen mig idag.  E hade han inte pratat med alls. Han sviker henne känner jag, och jag vet att hon blir ledsen. Min älskade E. Hur som helst, vi tjafsade och han kom, och jag valde att inte komma hem förrän han åkt igen. Gillar inte att han bjuder hem sig till mig bara sådär. Han har svårt att förstå och tycker att jag överreagerar och ja, det kanske jag faktiskt gör, men han gör mig arg, och ska jag träffa honom måste jag vara mentalt förberedd för att kunna spela normal. Någon gång kanske det går över, men inte än tydligen. Att det händer miljoner saker på jobbet gör inte saken lättare.