Klarar mig
Jag kan känna mig så nöjd när jag klarar av saker själv. Som när dammsugaren gick sönder och jag fixar en ny redan dagen efter. Och dessutom känner att det är bra att den förra åker ut eftersom det irriterat mig att C hade sönder sladdvindan och kontakten. Nu är det bara min dammsugare.
Det är dock inte bara när jag fixar materiella saker som jag mår bra. Jag är så glad att jag fixat midsommar. Det kan bli precis lika mysigt som vanligt, fast utan C, och då kan det bli ännu mysigare för jag slipper vara som förra året. Hellre ensam än att se alla lyckliga par. Jag ska återerövra alla dagar på året. Jag känner mig stark nu och faktiskt mer i nuet än förr när jag hela tiden skulle se framåt, eller till något bättre. Detta är bra!
Men den lilla oron att alltid få vara ensam gnager så klart. Vem vill ha mig? Försöker skaka av mig dessa tankar och tänka att det fixar sig säkert. Försöker hitta styrkan och lugnet i mig.
