Det fixar sig kanske

Ännu en skilsmässoblogg blev det i bloggvärlden. Det handlar om min skilsmässa.

40-årskris

Publicerad 2014-12-30 20:17:54 i Allmänt,

Jag ha ju hela tiden känt att det varit någon slags kris i Cs liv. Han har ju vägrat den tanken. Tydligen finns inte 40-årskris på hans språk, eller så vill han bara inte att det ska vara en. Men ju mer vi är ifrån varandra märker jag att det han gör är att han satsar på sig själv och skapar kontakter och fixar aktiviteter. Det är så klart tråkigt att han var tvungen att skiljas för detta. Värst är att jag fortfarande vill ha honom, trots att han varit så tydlig med att hans känslor är slut. Jag får nog lov att gå vidare. På sätt och vis gör jag det och tänker nu att kanske är det mer att jag inte vill skiljas från att ha någon? Är det så? Jag börjar som så egna tvivel över mina känslor. Än är jag säker på att jag vill att det ska vara vi. Skulle bli så glad om han kom tillbaka, men så tänker jag...är det bara för vanans skull? Är det bara drömmen jag är kär i? Är det verkligen den verkliga C jag vill ha? Jo, just nu vill jag det. Allt detta velande är väl psykets sätt att göra sig av med känslorna för C. Tänk vad starka vi kunnat bli om han kämpat och inte slutit sig i sig själv under vår kris. Hoppas han mår bra i alla fall, det gör inte jag, fast bättre, lite bättre. Nu tar ångesten över att inte ha barnen hos mig över. Tyvärr kommer den smärtan att överspegla smärtan över att ha förlorat C och det gör ju honom lite mindre viktig. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Det fixar sig kanske

Jag är på väg att skilja mig. C har bestämt sig för att hans kärlek inte finns längre för att kunna vara kvar i vårt äktenskap. Skilsmässa är ett faktum. Det här är min sanning.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela